Hösten 2015

Ska vi vara Europas soptipp?

Ibland överträffas den mest sagolika dikt av en krass verklighet.

I min enfald har jag trott att vi i Sverige är världsmästare på avfallshantering. Våra 

gröna och bruna tunnor för olika fraktioner. Våra välskötta återvinningsstationer där vi 

pliktskyldigast sorterar avfallet för att minska  förbrukningen av metall och material. 

Samtidigt minskar våra deponier av sopor som inte kan återvinnas. Nu inser jag att 

jag levt i en drömvärld. Svenska Dagbladet har tillsammans med norska Aftenposten 

kartlagt svensk sopimport, speciellt från Norge. I artiklar 22 och 23 juni redovisas 

resultatet som är minst sagt häpnadsväckande. 2014 importerade vi 2,3 miljoner ton 

sopor. Tänk dig att 300 000 sopbilar fylls med sopor från bl.a. Norge, Storbritannien 

och Irland och kör till Sverige. 820 bilar/dag med åtta ton sopor vardera. Detta eldar 

vi upp i våra värme-(kraft)verk. Varför? Svaret är enkelt: Pengar!  Bränslet är inte 

bara gratis, verken får betalt, ca 400 kr/ton, för att elda upp soporna. Norska 

kommuner betalar 400 miljoner kr/år för sin export hit, vilket är för billigt, enligt Pål 

Mikkelsen,vd för en sopförbränningsanläggning i Oslo. Mycket av det som bränns 

skulle kunna återvinnas i stället. Norsk återvinning minskar och flera 

förbränningsanläggningar i landet hotas av konkurs.

Det märkliga är att alla inblandade i processerna, har fattat alldeles riktiga beslut vad 

gäller ekonomisk tillväxt, vilket säger mycket om vår definition av det begreppet!

I SvD:s artiklar skrivs bara om ekonomin och värmeutvinningen när soporna 

förbränns. Inte ett ord om vart soporna tar vägen!  Sanningen är att inget försvinner, 

inte en enda liten atom. Det som matas in i pannan kommer ut genom skorstenen 

eller med askan. Vi importerar mängder med avfall som vi sprider ut i luftrummet och 

på våra soptippar!

Enligt SvD 23 juni säger Weine Wiqvist, vd för branschorganisationen  Avfall Sverige 

”Det är ju inte vårt problem att avfallet inte sorteras rätt i Norge”. Kanske det, men att 

vi sprider avfallet här, är vårt ansvar!  I TV:s Västnytt i början av juni fanns ett inslag 

från Lidköpings soptipp där deras värmeverk dumpat sin aska. Halten av bl.a. bly i 

spillvattnet var långt över fastställda gränsvärden. Hur många liknande deponier finns 

det i Sverige? Det vet jag inte, men jag har insett att Svensk sophanterings 

förträfflighet är en sagolik skröna! Jag känner mig lurad!

Bertil Wallgren

Miljöpartist

Floby


Frihandel ja, men på vilka villkor?

Sedan flera år pågår förhandlingar mellan EU och USA om ett frihandelsavtal 

benämnt  TTIP. (Transatlantic Trade and Investment Partnership) .  Avsikten sägs 

vara att underlätta export – import för alla!

Men det finns hakar. Inom EU är det förbjudet att i tillväxtfrämjande syfte utfordra djur 

med antibiotika. Förbudet kom 2006 efter svenska påtryckningar.

Nu har EU-kommissionen beslutat att inte driva frågan om antibiotika och annan 

tillväxtfrämjande utfordring av köttdjur i förhandlingarna. Att så är fallet bekräftar EU:s 

chefsförhandlare Garcia Bercero för tidningen Land.

Samma negativa besked har (enligt Land) LRF:s experter fått då de under våren 

uppvaktat handelskommissionär Cecilia Malmströms stab inför förhandlingarna. Där 

ligger flera kontroversiella frågor på bordet. T.ex. det amerikanska bruket att 

klordoppa kyckling och att ge djur hormoner i tillväxtsyfte.

Ett av USA:s uttalade mål är att TTIP ska bana väg för en kraftigt ökad export av kött 

till EU. Inte minst de lägre kostnaderna för köttproduktionen ser man i USA som en 

fördel. Risken är stor att TTIP innebär ett bakslag för vår ambition att minska 

användningen av antibiotika i djuruppfödningen. Vi vet idag att den ökande 

bakterieresistensen orsakar tusentals dödsoffer. Om vi av tungt vägande skäl 

förbjudit tillväxtfrämjande användning av antibiotika och hormoner i vår djurhållning, 

borde det vara självklart att förbjuda all införsel av kött producerat med dessa hos 

oss olagliga metoder!

Fri handel kan vara bra, men det beror på villkoren! Om det blir fritt fram för import av 

det hormon- och antibiotikastinna köttet från USA är det kanske bra för USA:s 

farmare. För våra lantbrukare innebär det illojal konkurrens!

Om EU:s förhandlare godtar ett avtal som innebär införsel till EU av livsmedel som vi 

är förbjudna att producera på hemmaplan, var finns då logiken? Uppenbarligen inte i 

Bryssel!  

Bertil Wallgren

Miljöpartist

Floby
Comments